Då inspirationen tryter

Då inspirationen tryter gör man gott i att åtminstone stoppa en liten kamera i fickan när man går ut. Alltid finns det något att rikta sökaren mot. Det fina med fotografering är att man inte alltid behöver ha så stora ambitioner. Det går bra att fotografera lite på måfå eftersom fotograferingen i sig erbjuder förströelse och nöje. Att man kommer hem med mer eller mindre meningslösa bilder gör inte så mycket. Dessutom har man genom att ändå ta med sig kameran försäkrat sig mot att missa det där fantastiska fototillfället som säkert hade infunnit sig om kameran hade lämnats hemma. Här följer några bilder i enlighet med ovanstående resonemang.

Åsa-Nisse på hal is

Nej, Åsa-Nisse och Klabbarparn syntes inte till på isarna utanför Dalarö. Däremot var en hel del andra människor ute på isen. Några av dem susade fram på isjakter. Trots att det inte var mycket till vind så såg det ut att gå riktigt fort. Det var till och med tillräckligt med vind för att ta en kälke på släp efter isjakten. Det vanligen så rika fågellivet på Dalarö var nu begränsat till ett stort antal gräsänder. Så fort man visade sig så kom de vaggande och tiggde mat. Det är inte utan att man känner sig lite ledsen när man inte har något att bjuda på.