I rättvisans namn

För en tid sedan ägnades ett helt inlägg åt sånglärkan. Då är det inte mer än rätt att en annan skönsångare får ta lite plats. Den lille rödhaken sjunger med finess och kraft som vore den betydligt större. Som vanligt är det lite synd att fågeln är så skygg. Kommer man bara lite för nära så flyger den iväg. Jag lägger upp ett par bilder på domherren också. Den sjunger oftast betydligt enklare melodier i form av ett "tuuut", men man kan ibland höra den kvittra en lite mer intressant trudelutt. Just den här domherren var alldeles tyst, vilket var artigt eftersom den hade näbben full av mat.

Steffes träd

Nej, det handlar inte om en uppföljare till "Kalles klätterträd", om ni nu minns det tv-programmet. Jag känner till en annan person som bloggar och lägger upp bilder från Haninge. Han heter Stefan och försöker att lägga upp bilder tagna i kommunen på daglig basis. Ofta porträtterar han personer han träffar på i samhället, men det är också vanligt att det dyker upp bilder av ett speciellt träd. Egentligen kanske det inte är något speciellt med själva trädet, men det har blivit lite av ett signum för hans blogg. En länk till bloggen "Photos From Haninge" finns i högerkolumnen på min bloggsida. Ibland händer det att även jag passerar det träd som Steffe så flitigt fotograferar. Jag tänkte därför lägga upp ett par av mina egna trädbilder. Den som följer min blogg vet att trädet har förekommit i tidigare inlägg också.

Knoppar som brister

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
                                   och det som stänger.

Mot alla odds

Vad gör man när man får syn på en rovfågel som kretsar över fälten i fjärran och inte har annat än sin kompaktkamera med sig? Jo, man fiskar upp kameran, zoomar in så mycket som det går och gör sitt bästa för att försöka få åtminstone någon användbar bild. Det är inte alltid det lyckas. Den här gången blev det ingen fullträff, men det syns ju att det är en fågel.  ;-)  Sedan kan man ju undra vad det är för en fågel. Jag är inte så bra på rovfåglar och jag är inte säker på vad det var jag såg. Den liknar ju mycket en vanlig ormvråk, men jag undrar om det inte är en brun kärrhök ändå (adult hane)? Jag tycker att teckningen på vingarna antyder det. De två sista bilderna innehåller i alla fall tofsvipor. Det är jag säker på.

Djur och natur

Våren fortskrider och inga allvarliga bakslag har noterats - ännu. Växtligheten är ännu lite avvaktande, men fler och fler arter börjar att gro och spira. Jag tror att även djuren börjar känna att livet återvänder efter vintern. Rådjur har jag ju sett i vinter också då de stryker runt i trädgården på jakt efter något ätbart. Rådjuret jag såg på vårpromenaden var lite skyggt och höll sig på långt avstånd och med mycket växtlighet mellan sig och fotografen. Så blyga är de minsann inte i trädgården. Den första bilden kan man tro är ett misslyckat försök att fokusera, men det var faktiskt avsiktligt med en tanke om något "konstnärligt".

Livet på en pinne...

... eller snarare på en kvist. Efter att ha stått kala under vintern börjar det hända saker i träden nu. Så här i början kan det kännas som att det går lite trögt, men rätt vad det är så kan det explodera och så kommer allt på en gång. Här är några kvistar som visar hur det såg ut för drygt en vecka sedan.

Don't try this at home

Det här inlägget tillägnas helt och hållet en liten gynnare som gäckar fotograferna om våren. Den syns som en liten prick högt upp i skyn där den ryttlar och bjuder på långa trudelutter. Det handlar förstås om sånglärkan. Att fotografera den fågeln bjuder på en del utmaningar. Att överhuvudtaget få syn på den i sökaren kan vara svårt. Trots att den ryttlar så håller den sig inte över exakt samma plats särskilt länge utan kan glida iväg medan fotografen försöker hitta fokus. När den sedan börjar sänka sig mot marken gäller det att hänga med i svängarna och försöka att följa den med kameran. Tvärtom mot vad rubriken säger så vill jag nog rekommendera ett försök att fotografera lärkan. Det är en bra övning i t.ex. panorering. Man får dock inte bli ledsen om bilderna inte blir av toppkvalitet. Det är lite svårt att fotografera den här fågeln. Här är en uppsättning bilder från mitt senaste försök.

Välbekanta trakter

Undrar hur många promenader i krokarna kring Mulsta jag har företagit mig? Det borde vara ganska många vid det här laget. Den här gången, precis som de flesta andra gånger, hade jag förstås en kamera med mig. Det kan tyckas konstigt, men trots att jag har gått samma väg så många gånger så blir det i alla fall några bilder tagna. Visst, det är inte särskilt stor variation i motiven, men det är ändå roligt att fotografera. Här är några "ströbilder" från en typisk promenad mot Mulsta.